Vincent - BUP

Denna eviga kamp, denna ständiga oro och klumpen i magen som man går med varje dag.
Det känns äntligen som att de är någon som ser de vi sett länge, och nu menar jag inte omgivningen även om många har haft svårt att se och förstå eller rentutav ens vilja se de. Utan vården.
För 1,5år sen bad vi (mest jag) om att få en remiss till barn och föräldrar psykologerna för att vi inte tyckte de funkade hemma längre. Med tre barn och ett barn som uppvisande beteende som man inte kände igen kändes de mest naturligt att få hjälp att förstå.

Det resulterade i att vi fick råd och stöd i föräldraskapet (där och då kändes det vettigt) i efterhand när man tänker på de och även när vi hade varit där några gånger kändes det bara meningslöst. Vi vet hur man uppfostrar barn, vi ville bara ha mer förståelse kring Vincent och hans behov.
Vincents utbrott och allt därtill lugnade ner sig och vi valde att avsluta kontakten då vi inte kände att de gav så mycket.
Därefter hade vi rätt så några månader där allt gick frid och fröjd (såklart inte helt men ni förstår nog) tills det blev fler och fler utbrott. Utbrotten blev mer och mer våldsamma och aggressiva. Lillasyster kom ofta i vägen & storasyster fick ta många duster. Så en ny vända till samma ställe - och samma psykolog, kontakten återupptas och vi står och stampar på samma ställe. Vi ville vidare, för vi gjorde klart för henne att de va inte vår uppfostrans som va fel. Vi uppfostrar alla tre barnen på samma sätt men alla barn funkar olika och vi ville veta hur vi skulle kunna möta alla barnen. Men mest Vincent såklart. Lite råd, lite tips. Men egentligen inget vi inte redan provat.
Kontakten kom inte så mycket längre men ändå kändes de som att ingen tog oss på allvar. Förskolan såg inte de vi såg, och det var delade meningar. Trots detta skickads en remiss vidare till BUP där vi träffa en specialpedagog som Vincent direkt fick kontakt med, det kändes tryggt att prata med henne och det kändes verkligen som att hon visste precis vad jag menade och varför vi va där. Det bästa va nog ändå att han brydde sig inte alls på att ha något filter den dagen utan va precis som vilken dag som helst hemma - med kaos.

Vi fick med oss papper därifrån, som vi skulle fylla i och förskolan.
Trots att dessa papper inte blivit ifyllda ringde hon häromdagen. Hon tyckte vidare kontakt skulle startas så fort som möjligt och att det finns ingen anledning att vänta. Så nu sitter vi här, och väntar på att få komma in till en ny människa - en människa som verkens jag eller Vincent träffat. Men det är bara att hoppas på att hon förstår oss, och förstår honom. 🙌🏻

Så håll tummarna på att det går bra för oss så uppdaterar jag er mer om detta imorgon!

Från och med nu - öppet och ärligt.

Perfekt och älskad, precis som du är. Jag vill bara lära mig mer om dina behov och hur vi ska göra de bästa för dig ❤️

Puss & kram Emma-Matilda

Gillar

Kommentarer

taazzsih
taazzsih,
Känner så igen detta. Vi har också ett barn som får väldans utbrott och har också kontakt med bup. Vi ser det här hemma men ingen annan "ser" eller verkar förstå och det är så frustrerande. Jag hoppas att det går bra för er idag och att ni får den hjälp ni vill och behöver 😊
nouw.com/taazzsih
IP: 82.99.3.229