Våga kämpa.

Att vara mamma är lätt det bästa som finns, något jag alltid velat. Men jag kunde inte ana hur mycket kärlek man kan få och framförallt känna för sina barn. Helt oslagbart.

Självklart finns det dagar som är mindre bra, dagar där allt går åt skogen - barnen bara bråkar och man hinner absolut ingenting som man tänkt man skulle hinna. Men hur underbart är det inte ändå, när dessa små liven titta på en, kramar en, puSsas eller ja. Bara är?
Jag älskar det och skulle inte vilja byta ut det mot något i världen, trots att jag - precis som alla andra någon gång ibland bara vill lägga sig ner och sova resten av dagen för man inte orkar trotset, man orkar inte bråken eller ens existera. Men i det stora hela väger allt annat så mycket mer och jag tycker alltid det är skönt när dem lägger sig på kvällen, samtidigt som jag mer än gärna vill smyga in och pussa på dem, kramas och bara mysa och tänker tanken av att "låt det bli morgon igen så jag får träffa dem"

Så att barnen sover hos oss ibland, ja det gör mig faktiskt inte så mycket. Att jag har lite ont i ryggen en dag för att jag legat som en klara för att där varit ett barn o sängen, ja jag har gärna det för snart är dem så stora så dem absolut inte ens kan tänka tanken av att komma in och krypa ner bredvid en. Då är det ju värre för Roger som ska upp och jobba, ovh dessutom är det alltid hans plats i sängen som blir lidande, men hellre lite trångt än att barnen känner att de inte får den närhet dem vill.
Jag tror många gånger av dem gångerna Klara kommer är att hon vill ha närheten, att bara ligga nära och mysa. Många gånger säger hon inte så mycket, medans andra gånger kan hon säga att hon drömt. Men oavsett så känner jag - ja, bara du somnar om så är det bra. Sov du här. 🙈

Så för mig är det ofattbart hur man kan vilja välja bort sina barn, inte kämpa för dem och att inte ha kontakt med dem. För våra barn kommer jag gör allt, och om dem någon gång skulle vilja att jag inte är i deras liv av någon anledning - så hade jag kämpat varje dag för att ändra tankarna, att få dem att vilja det.

För hur kan man vilja ha ett liv utan sina barn - Oavsett ålder, det är för mig en gåta.

Puss & kram Emma-Matilda

  • Nära Finja

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229